H-DCS Super Rally 1976
Simlångsdalen, 5-7 juni
Då var det dags för det andra svenska Super Rallyt, vilket nu dessutom var det namn träffen gick under. Danne Sundström är president i H-DCS vid detta tillfälle. Valet av H-DCS som arrangör var klart sen 1972 och nu var det tid att börja planeringen.
I flera upprop i klubbtidningen ber man om förslag till träffplats. Till sist kommer det förlösande tipset från Knut Jureen, nämligen Simlångsdalen några mil öster om Halmstad. Det är bara en liten bit från där Knut bor, så vem som får ta det stora ansvaret för arrangemanget är så att säga redan klart.
En arbetsgrupp samlades ihop. Den bestod av Knut, Christer Krüger, Olle Svensson från Osby och lite senare kom bröderna Hallgren från Vänersborg in i gänget. Självklart var också presidenten Sundström en del av det, men då han bodde i övre Norrland fick gruppen sköta det mesta av det praktiska. En gissningstävling kring deltagarantalet tog vid. De allra mest optimistiska gissade på strax över 200. Det skulle visa sig fel. Som vanligt på H-DCS Super Rallyn kom fler än man trodde.
Då körde man igång. Simlångsgården hyrdes och avtal med ägaren gjordes upp. Detta var en friluftsgård med restaurang och stora ytor inomhus. Avtalet innebar att både mat och dryck serverades till reducerade priser. Dessutom kom man överens om att låta festen gå av stapeln inomhus. Konceptet blev mycket bra och träffdeltagarna prisade den goda maten.
Det var dags. Redan i mitten av veckan började långväga gäster att rulla in och det ökade hela tiden. Det skulle visa sig att 247 personer räknades in, vilket på denna tid räknades som en mycket stor Harley träff. Särskild träfftröja fanns inte framtagen, dock fanns den svarta med gult tryck, som tagits fram av Knut Jureen, men intresset att köpa var dåligt.
Fredagen var den stora anländardagen. Bland de som dök upp syntes två fransyskor på egna hojar, vilket inte var någon riktigt vanlig syn då. Dessutom kom en 17-årig schweizare på en 750:a. Han hade stuckit hemifrån utan att vidtala sina föräldrar. Efter övertalning fick dock Knut honom att ringa hem och tala om var han befann sig. Fler problem fick arrangörerna lösa. Ett av de mer spännande var när profilen och stenläggaren Körner från Malmö dök upp och det visade sig att han glömt sin hjärtmedicin hemma. Anledningen var att Körner var totalförbjuden att köra på träffen av frugan och familjen, på grund av sitt dåliga hjärta. Detta förbud stoppade nu inte den ärrade stenläggaren. Upp tidigt på morgonen, packa hojen och smyga iväg utan att väcka familjen. Men i smygandet och stressen på morgonen missades medicinen. Efter samtal med upprörd fru löstes det genom att medicinen fixades upp till Ingvar och Anki Ottosson, som på eftermiddagen rullade in på träffen med Körners medicin i packningen.
Nervöst blev det också när Sofia Hogs med sin boss “Bison” dök upp. Dessa numera så “goa” gubbar hade på den tiden ett rykte som gjorde att man blev orolig för att det kunde bli problem. Det var mycket ovanligt att Sofia dök upp på några av H-DCS träffar. Det skulle dock visa sig att man var där för att festa, och de drog sitt strå till stacken så att det blev en trevlig helg.
En speciell entré gjorde Olle Svensson. Han hade sin stora kameraväska med sig och när han skulle köra in på träffplatsen fastnade han med hojen i ett stenröse. Nu var det inte något stort bekymmer utan Olle steg helt enkelt av, tog kameraväskan och lät hojen stå kvar där den stod tills han åkte hem när Super Rallyt var över! Sedermera under träffen visade det sig att väskan inte bara innehöll kamera, utan även en flaska som både fotografen och hans motiv smakade utav. För att komma i rätt stämning inför filmandet kan man tänka. Konstnärskap kräver sina tillbehör.
På fredagskvällen hälsade president Danne Sundström alla närvarande välkomna. Ibland kan det ju vara svårt med utrikiska och när Danne berättade att maten serverades och ” after the dinner we have discothequecs” blev alla närvarande djupt imponerande. Ett ställe med musik var bra bara det, men att H-DCS bjöd på flera diskotek var sensationellt. De som letade efter de andra ställena blev dock besvikna. Ett “s” för mycket i Dannes engelska var boven.
Musiken var ett kapitel för sig själv. Från arrangörshåll tyckte man en riktigt svensk dragspelare, live och allt, borde vara uppskattat bland besökarna. Detta blev dock en riktig flop. Den enda som uppskattade dragspelstonerna var Knut Langmack från Danmark, dock först efter ett antal flaskor vin. Knut Langmack blev förutom dragspelsfantast president i den det året bildade danska H-D klubben. Som tur var fanns även en bandspelare att tillgå, så dans blev det trots allt för de danssugna.
Utöver fest och umgänge bjöds på utflykt till ett lokalt museum några kilometer från träffplatsen. Knut Jureen hade hittat en gubbe där i skogen som hade en imponerande samling prylar från andra världskriget. Det blev flera turer dit under helgen. Några lekar fanns också men blev ingen succé och deltagandet var dåligt. Utom i “H-DCS Super Star Contest”, en femkamp innehållande varpakastning, spikslagning, stegning, avståndsberäkning och kast med medicinboll. 58 stycken deltog, vem som vann framgår inte. Bland övriga aktiviteter märks promenad längs snitslad naturstig med ledare. På kvällen bjöds på uppvisning som kallades “discodans med pjäxor”, exotiskt värre måste det ha varit!
För övrigt dök en polack upp på en helt originalutrustad H-D krigare som kommit över Murmansk som amerikansk krigshjälp till Sovjetunionen. Den var till salu för 4000 riksdaler, men ingen köpare anmälde sig. Bland de mer nöjda var ett gäng tyskar som hoppades få se älg. Detta lyckades för en i gänget och det firades av samtliga!
Totalt skrev 247 personer in sig. Bland dom märks 34 tyska ekipage, 29 holländska, 4 engelska och en schweizare, och han känner vi ju! Danne Sundström var den som kom närmast i gissningstävlingen Den goda tillströmningen och ett bra avtal med Simlångsgården ger ett överskott på 10 000 kronor. Hur behålla en så god ekonomi i fortsättningen, undrar kassören Gunnar Lindström i klubbtidningen.
En intensiv helg var över. Samtliga deltagare vände hemåt, nöjda med Super Rallyt som H-DCS hade arrangerat. Detta var andra SR för klubben och i eftermälet kunde man läsa om den stora H-D träffen som blev en succé trots lite halvtaskigt väder mellan varven.
Nu skulle det ta sju år till nästa SR i Sverige.