Internationella träffar 1971-1980
Internationella träffen var den första varianten av träff som klubben kom att arrangera. Detta troligtvis efter kontinentalt snitt, då grundarna av klubben redan tidigt var beresta, och då åkte främst till Holland, och tittade på hur klubbarna sköttes där.
Den första Nationella träffen arrangerades redan 1971, och avhölls i Vimmerby. Namnet byttes året efter ut till Internationella träffen, då H-DCS hade förmånen att få arrangera det första Super Rallyt, även om träffen som sådan ännu inte officiellt hade fått det epitetet. Träffen arrangerades på Hågelby gård, en slottsliknande egendom i närheten av Stockholm, och kallades för den Internationella träffen.
1973 hade träffen åter fått namnet Nationella, men har efter år 2000 åter haft namnet Internationella.
vimmerby 1971
Det sägs att det inte var speciellt lätt att finna en träffplats för den första Nationella träffen. Enligt sägnerna var det klubbens grundare, Nisse Oxelbrand som fått ett tips genom sin bror Görans frus pappas bror i Vimmerby, om en plats som uppenbarligen skulle duga. Noggrann som man var beslöt Nisse och hans brorsa sig för att tidigt i maj provcampa på området. Det hela slutade med att Nisse höll på att frysa ihjäl i det stora 6 mannatältet, då det under natten började att snöa.
Träffen avhölls sedermera helgen den 18-19 juni, och besöktes av ett 40 tal Harleys. Kaffe, mackor, öl, korv, glass, choklad, cigaretter samt läsk fanns att köpa. Det stora nöjet var tydligen att stryka omkring bland Harleys och tält för att bekanta sig med alla människor som kom till träffen, därtill den sista, som kom fem minuter innan stängningsdags på söndagen.
Längsta färdsträcka vanns av Dan-Olov Sundström och Kerstin Lundberg från Piteå.
tumba 1972
Från att ha varit en Nationell träff, blev den svenska träffen 1972 plötsligt en Internationell träff. Detta efter att en plan för Internationella Harleyträffarrangörer gjordes upp av HDC Nederland tidigt 1972. Detta skulle det visa sig vara stommen till det som vi idag kallar Super Rallyn. Desto större kan man nog säga att saken är, när det visar sig att Sverige utsågs som den första arrangören, då H-DCS fick 1972 samt 1976 på sin lott. Det innebar bråda dagar för Nisse Oxelbrand, då det gällde att arrangera något så jättestort som detta rally faktiskt var på denna tid. Till sin hjälp hade han blivande presidenten Lennart “Lelle” Åström.
Den 28-30 juli samlades så 111 Harleys, varav 43 var utländska på Hågelby Slott utanför Tumba. Den kringliggande trädgården sades ge ett pampigt intryck tillsammans med de tillresta Harleymaskinerna. En utflykt till Vasamuseet i Stockholm genomfördes också.
Nisse hade utnyttjat sina goda kontakter med Harleyfabriken, och hade till denna träff tack vare Lydia Craft fått en hel låda sig tillsänd innehållande godis av varierande slag.
Samarbetet med den goda vännen Lydia gav sedermera även H-DCS deras första egna T-shirt, den berömda vita med ettan på bröstet. Tröjan såldes i 200 exemplar till det facila priset av 27 kronor.
årjäng 1973
En träffplats med en liten servering utanför Årjäng var platsen för 1973 års nationella träff. Ett gäng samlades på en Shellmack utanför Eskilstuna för vidare transport med bland annat en så kallad servicebil innehållande det nödvändigaste för att kunna anordna en Harleyträff. Öl, dricka, köttfärslimpa med mera packades upp på Kristihimmelfärdsdagen, skyltar sattes upp, och sedan var nationella träffen 1973 igång.
Hotande väder gjorde att de campingstugor som fanns att tillgå fort blev uthyrda, men det hotfulla, blev just det, bara hotfullt.
Lite sent uppdagades det att Norrtälje Twin Club hade träff. Detta gjorde uppenbarligen att endast ett fåtal choppers kom detta år.
Redaktören Lindström sparade dessutom in lite sekiner åt klubben, genom att personligen stå på träffplatsen och dela ut det rykande färska numret av Entusiasten till de som skrev in sig.
Filmvisning i serveringen var det stora dragplåstret innan prisutdelning skedde.
Äldsta deltagare visade sig Olof Lindholm vara. Danne Sundström vann som vanligt längsta färdsträcka, medan äldsta Harley hade Per Kämpe med sin 750:a från 1939.
Björks Motor stod som vanligt för priserna. Dessa bestod bland annat av original HD jackor samt presentkort.
Efter prisutdelning återstod bara det vanliga ljugandet och historieberättandet kring lägerelden nere vid “beachen.”
årsunda 1974
Fint väder gjorde årets Nationella till en skön och avkopplande helg, som redaktör Lindström från Ärla skrev. Drygt trettio ekipage tog sig till Årsunda, utanför Gävle. Drygt hälften kom redan på fredagskvällen, då fiket var öppet, så att några mellanölsdrickande gossar och töser hade en tillflyktsort. En alltför högt spelande discjockey fanns också på plats.
Ingvar Ottosson från Lund vann priset för längsta färdsträcka, och Ingvar Freij från Arlöv på sin 750 var äldsta förare.
“The Engström Brothers” dvs. Peter och Thomas vann lördagens tipstävling, som gick ut på att identifiera 13 stycken ovanliga Harleydelar. Priserna till tävlingarna var skänkta av Björks Motor och Import.
Träffen avslutades på söndagen med ett besök på Gysinge Automobil Museum, ett besök som enligt redaktör Lindström skulle ha kunnat skrivas flera sidor om, då stället uppenbarligen hade en fantastisk samling av magnifika vagnar.
eskilstuna 1975
Året blev 1975 och H-DCS hade någon form av växtvärk. Grundaren Nisse Oxelbrand skriver i nummer 1 av Entusiasten detta år, att nya medlemmar gärna får skära öronen av den gamla styrelsen, för att sedan vidarebefordra dessa i Nybroviken, bara man hör av sig och kommer med förslag.
Vid detta nummers utgivning hade ännu inget beslut tagits om var årets Nationella träff skulle hållas.
Mike Liljendahl som var redaktör skriver i samma nummer att allt var bättre förr, när man var 30-50 medlemmar istället för som nu 200. Ålderskrämpor redan efter 4 år?
I nummer 2 konstateras att Nationella har ägt rum i Eskilstuna.
Tur då att Björn”Björsa” Hernblad, sedermera president i föreningen har minnet i behåll.
Han berättar att ett mindre antal belgare och holländare dök upp i sedvanlig ordning. Totalt kom cirka 70 Harleys till denna träff som arrangerades av bland annat “Björsa” samt H-DCS legenden Gunnar Lindström. Dessa två medlemmar var även medlemmar i Eskilstuna MC Klubb, varför man helt sonika hyrde klubbstugan som låg i Lövsta, utanför Torshälla, för H-DCS räkning.
Utflykt hann man också med, då man åkte till Parken Zoo, dels för att där strosa omkring, dels för att intaga en måltid.
simlångsdalen 1976
Återigen var det dags att anordna ett Internationellt rally i Sverige. Denna gång hade rallyt i alla fall officiellt fått benämningen Super Rally. Stor arrangör åt arrangörerna var Knut Jureen , som dessutom mer eller mindre bodde på platsen, nämligen Simlångsdalen, öster om Halmstad.
Vädret var dock inte arrangörerna nådiga, men trots det kom inte mindre än 247 inskrivna personer på 158 ekipage. Flest utländska ekipage kom faktiskt från Tyskland med 34, och Holland strax efter med 29. Svenskarna bidrog med 65 ekipage.
58 stycken deltagare ställde upp i 5 kampen. Denna kamp filmades, och kunde sedermera lånas av Olle Svensson i Bökeberga, som gick att nå i ärendet på 0479/14146.
De flaggor och skyltar som prydde platsen var uppenbarligen eftertraktade. På hemresemorgonen skars ett antal ner, både banderoller och flaggor halades på rekordtid och följde ett par deltagare hem för att pryda deras garage.
Knut rapporterade att det endast fanns positiva omdömen om de motorcyklister som hade bevistat träffen. Bland annat fanns det reportage skrivna i lokaltidningen som berättade om de mogna knuttarna på sina Harleymaskiner.
mångberg 1977
Den 18-19 juni detta år avhölls den Nationella träffen i Mångbergs fäbodar i Dalarna. Träffarrangörer detta år var Åsa Bäckström och Kenneth Karlsson.
40 Harleys lyckades hitta träffplatsen, och totalt 70 personer var med på träffen. Av dessa ställde 29 medlemmar upp på årsmötet som bland annat beslutade att en paragraf skulle läggas till de övriga. Det gällde en het fråga där man ville ha beslutat att H-DCS skulle bli en renodlad Harleyklubb. Man beslöt därmed att utestänga Indianägare från framtida medlemskap.
Detta med distriktsombud var även det en fråga som flitigt diskuterades. Man beslöt i alla fall att denna “provverksamhet” skulle fortsätta.
En gammal kändis som inte synts till på ett par år dök plötsligt upp på träffen. Det var grundaren av föreningen Nisse Oxelbrand som kom inmullrande på en Electra Classic 77:a.
Utflykt hanns med under lördagen, där ett “run to the motell” gjordes. Detta för att äta smörgåsbord på ett motell inne i Leksand.
Bland pristagarna på denna träff kan ses kända ansikten som Danne Sundström, Tom Hulsing samt Gunnar Enghamre.
gävle 1978
Trakterna kring Gävle var under 70-talet populära, när det gäller att hålla träffar i H-DCS regi, och då speciellt Nationella träffar.
Den 9-11/6 var det dags att ha Nationell träff på en camping en mil söder om Gävle.
Fredagen gick uppenbarligen ganska lugnt tillväga, eller ska man säga att det var den stora samlingsdagen. På plats förutom svenskar kom även norrmän, danskar samt holländare.
Vädret denna helg var av det ostadigare slaget, så det var inte speciellt många som nådde smörgåsbordet torrskodda.
Kraftsportande skulle också klaras av. Sådana idrotter som säcklöpning, pilkastning samt dragkamp hölls för de samlade ungdomarna. När solen föll var det dags för levande musik. Bandet Headers spelade efter önskemål rockmusik, varvid dansgolvet sedermera blev tämligen välfyllt.
Äldsta cykel hade Björn Mellgren från Uppsala med sin 750-45. Längsta färdsträcka för utlänningar hade Tum Hulsing från Holland, och bland de infödda vann Rolf Dahlgren från Landskrona. Nämnas bör väl att äldsta förare var Knut Jureen samt John Ljosheim som bägge hade uppnått den aktningsvärda åldern av 41 år!!!!!!
Träffvärdar var även detta år Åsa Bäckström samt Kenneth Karlsson.
bankeryd 1979
Den 15-17 juni 1979 var det dags för Nationell träff i Bankeryd i närheten av Jönköping.
Fredagen började med lite blandat väder, för att under helgen bli stadigare, med uteslutande solsken. Fler och fler medlemmar dök upp, och det glunkades om den fina standard som cyklarna hade detta år. Var ska detta sluta…
Middagen på lördagen visade sig vara en tur med motorcyklarna upp till Brunnstorps restaurant i Husqvarna, där krögaren delade ut gratis polkagrisar och vykort till de som sådant ville ha.
Grillning, minigolf, filmvisning samt disco med en livs levande discjockey avslutade lördagen. Enligt sägnen var det ovanligt mycket fåglar på campingen, fåglar som en del vill påstå var mygg?
VMCK i samarbete med den tekniske ledaren Bosse “Bus” Andersson, var de som stod för arrangemanget.
bankeryd 1980
När det drog ihop sig till jubileum, var det återigen VMCK:s ställe i Bankeryd som var platsen för festligheterna.
Till detta det första av en rad stora jubileum, hade H-DCS låtit göra speciella jubileumsmärken, samt att det såldes jubileumströjor i ett speciellt stånd på platsen. Vädergudarna visade sin goda sida, så avsaknaden av ett större tält eller annan form av större lokal spelade ingen roll.
Årsmötet avhölls utomhus under bar himmel och var i vissa delar ett stormigt möte, där bland annat ett antal medlemmar hotades med uteslutning på grund av uteblivna betalningar av träffavgifter. För första gången nämns det officiellt att man avser att trycka tidningen i A4 format. Ordförande vid denna tidpunkt i föreningens historia var Sverker Svensson.
Även detta år blev det parad till Brunstorps värdshus för avsmakande av etablissemangets smörgåsbord.
Lekar stod i händelsernas centrum under eftermiddag och kväll, med prisutdelning vid 20-tiden. Efter detta vidtog dans som abrupt avbröts av det stora jubileumsfyrverkeriet. Olyckligtvis startades detta i fel ände med ett vattenfall som tändes först, för att avlösas av den bengaliska solen. Som om det inte var nog med detta välte ett batteri med raketer och dundrade in bland pissande festdeltagare i skogen. Ingen skadades lyckligtvis.
Cherrys orkester spelade alldeles för länge enligt en del, och som vanligt tyckte andra tvärtom. I vilket fall så diskades det efter orkestern, och det långt in på natten. Är det jubileum så är det.
Återigen var det Bosse “Bus” med Simonette som stod för större delen av arrangemanget.