Internationella träffar 1991-2000
Internationella träffen var den första varianten av träff som klubben kom att arrangera. Detta troligtvis efter kontinentalt snitt, då grundarna av klubben redan tidigt var beresta, och då åkte främst till Holland, och tittade på hur klubbarna sköttes där.
Den första Nationella träffen arrangerades redan 1971, och avhölls i Vimmerby. Namnet byttes året efter ut till Internationella träffen, då H-DCS hade förmånen att få arrangera det första Super Rallyt, även om träffen som sådan ännu inte officiellt hade fått det epitetet. Träffen arrangerades på Hågelby gård, en slottsliknande egendom i närheten av Stockholm, och kallades för den Internationella träffen.
1973 hade träffen åter fått namnet Nationella, men har efter år 2000 åter haft namnet Internationella.
Sätila 1991
Klicka för större bild
På väg hem från Skellefteå hade tanken fötts i Krister Krügers huvud, att han skulle anordna nästa års Nationella. Sagt och gjort. Det behövde inte tjatas speciellt mycket på den nya styrelsen om att förlägga Nationella en aning längre söderut, efter den otroliga expedition som 1990 års Nationella hade inneburit för medlemmarna.
Enligt Krister skulle träffen förläggas i den lilla orten Sätila vid sjön Lygnern.
507 Harleyåkare skrev in sig, och man hann under helgen dricka 2100 liter öl, 235 liter läsk samt vräka i sig kopiösa mängder mat av allehanda slag. Man köpte dessutom inte mindre än 430 specialdesignade ölsejdlar, som var speciellt framtagna för denna Nationella träff. Med dessa sejdlar kunde man dessutom mäta mängden regn som föll under träffhelgen. Det var för många en skön syn att se träffgeneralen Krüger vandrande på träffplatsen i sina gummistövlar.
Krister, denne strukturerade man, hade nära nog tio månader före träffen skulle avhållas, ordnat med en stab av folk han kunde lita på. Man skulle kunna säga att denna Nationella träff ledde H-DCS in i en ny tidsera, vad gäller själva arrangerandet av träffen. Att sedan allt var en enda röra kvällen före träffen startade, är en helt annan sak.
Krister hade tydligen under helgen sagt att “han aldrig mer skulle anordna en Nationell träff” men han visste nog inte då, hur mycket han förvred sanningen.
Sörsjön 1992
Klicka för större bild
Under början av 90-talet dök det upp en man med många ideèr.
Mannen i fråga hette Nisse Andersson, bodde i Norrköping, och en av hans ideèr gick ut på att han ville anordna Nationella rallyt. Det skulle dessutom avhållas i Sörsjön strax utanför Norrköping.
Detta med att försöka få en bättre struktur på träffarna visade sig detta år med att Nils och hans stab av träffmedarbetare redan i nummer 1 av Entusiasten 1992 vädjade till folk att föranmäla sig via en talong som följde med tidningen. Gjorde man det skulle man vara med i en utlottning av 2 stycken ölbiljetter. Med andra ord kunde man få fritt dricka under en kväll om man föranmälde sig och dessutom vann på föranmälningslotteriet.
Hur det nu gick med föranmälningarna är det väl bara Nisse som vet, men träffarrangörerna gjorde verkligen allt för att ordna kringaktiviteter. Man lockade med Kolmården, Rejmyre Glasbruk, marmorbrott med mera.
I efterhand kan sägas att väder, plats och arrangemang inte lämnade något i övrigt att önska. 378 Harleyåkare skrevs in under helgen, och bland dem var det som vanligt ett försvarligt antal som tävlade i den ädla grenen slowrace. En kille som heter Derek Kasperhed presenterade sig inte bara som nytt distriktsombud, utan dessutom som vinnare i denna mycket prestigefyllda tävling.
1992 var också året då Sverige definitivt började amerikaniseras. Alla skyltar på träffen skrevs på utrikiska, som en rapportör i Entusiasten skrev. Han bara var tvungen att inköpa “a bottle of beer with a funny opener” för att se vad det var för någonting. Som texten sade så var det en öl med en öppnare som såg ut som en hjälm, svårare än så var inte amerikaniseringen.
Sätila 1993
Klicka för större bild
Återigen var det dags att besöka Sätila, trots Krügers försäkringar om att så aldrig mer skulle ske. Återigen visade vädret sig från sin dåliga sida, då det regnade under årsmötet.
418 inskrivna fanns på plats förutom de 35 som arbetade under helgen för att alla skulle trivas. Blott 80 medlemmar tog sig till årsmötet, där Janne Johansson avtackades som distriktsombud för distrikt A. Vidare avtackades en nestor, då sekreteraren Lennart Johannesson avgick av personliga skäl. De stackars medlemmarna som tillhörde E hade många synpunkter. Dels ansåg man att distriktet var för stort, dels hade man omröstning om vilket distriktsombud som skulle tyrannisera dom i fortsättningen. Efter omröstning vann en man vid namn Pelle Hansson.
Andra mindre roliga saker hade hänt i den skyddade verkstad som svensk hojåkning trots allt var. En reporter på en mc-tidning hade brutalt misshandlats på grund av en artikel som inte gick hem i alla läger. H-DCS skänkte 25000 kronor till en fond för offret.
Christer “Sheriffen” Johansson stod ofta i centrum under denna epok av klubbens historia, genom sitt arbete med klubbförsäkringen. Vid detta årsmöte förklarade Christer att inte mindre än 1050 medlemmar hade anslutit sig till den försäkring som klubben hade i samarbete med Holmia.
Hofors 1994
Klicka för större bild
Hasse med den skitbruna pannan hade blivit distriktsombud i G. Då han aldrig ryggat för någonting, och gärna tar saken i egna händer, så var det en självklarhet att han och hans kompisar förr eller senare skulle anordna en Nationell träff. 1994 var det så dags, och Hasse hade bestämt att Nationella skulle avhållas vid Edskevall, strax utanför Hofors.
Man kunde denna helg locka Harleyfolket med ett alldeles lysande väder. Som tur var låg Edskevall bara 50 meter från sjön Edsken, i vilken större delen av de 400 inskrivna tillbringade större delen av helgen. Utmärkt service bjöds de badande, då en av herr Erikssons medhjälpare hela helgen sprang runt och sålde öl ur en skottkärra. Det var bara att ropa på “Dvärgen” så var strax en öl serverad av den drygt två meter långa servitören. Badandet avbröts blott för en stund, då ett ilsket åskväder drog över festplatsen under lördagskvällen, och Delsbo-Anders som lirade gitarr på scenen faktiskt blev lite öm i armen vid ett av åsknedslagen. Då åskan och regnet började falla på lördagskvällen, blev de flesta av tävlingarna dessutom inställda eller avbrutna, och i många fall utan korade vinnare. Vad som hanns med före åskan var den numera sedvanliga kortégen, som denna gång gick från träffplatsen till Falu Koppargruva.
Hasse kunde stolt meddela att träffen reparerat en massa minusträffar, genom att inbringa ett femsiffrigt belopp till klubben.
sörsjön 1995
Klicka för större bild
H-DCS hann bli 5000 medlemmar detta år. Det basunerades gärna och ofta ut både av klubben själv, samt av mc-media, att den svenska klubben var den största oberoende Harley klubben på Tellus.
Nisse Andersson i Norrköping ville återigen arrangera den Nationella träffen, och som om ingenting tidigare hade hänt, så skulle den givetvis hållas på platsen för det förra brottet, nämligen Sörsjön. Nisse provade återigen med att försöka få medlemmarna att föranmäla sig, en ide som nog skulle ha varit bra, bara den hade fungerat. Ty denna gång, då det var 25-årsjubileum, blev det otroliga mängder av människor som kom till en Nationell träff. Från att stadigt ha legat på ett antal kring 500 personer, kom plötsligt drygt 1000 till träffen i Sörsjön. Kaos utbröt redan på fredagskvällen, då öl och mat tidigt tog slut på grund av de stora mängderna folk. Trots idogt telefonerande lyckades inte distriktsombudet i A, Bosse “Bus” Andersson ragga ihop något dricka, så det medförde bland annat dessa hårda ord av en blivande potentat inom klubben, till den arrangerande och ansvarige från Norrköping.
“Antingen slår jag ihjäl dig själv här och nu, eller så slänger jag ut dig till medlemmarna, så får dom slå ihjäl dig”.
Malt och mat ordnades dock fram till lördagen, så president Ulf Jensen skaffade sig eviga popularitetspoäng, då han på årsmötet deklarerade att ölet skulle kosta blott en tia per sejdel. Av detta dekret blev de församlade mycket uppsluppna, och gårdagskvällens bekymmer syntes aldrig ha ägt rum. Blott ett antal holländare blev av beslutet gramse, då man tyckte att tiden var ur led då man kunde åka till Sverige och dricka billigare öl än i hemlandet. En annan skandal inträffade i samband med detta party, då de träfftröjor som storvulet beställts från England visade sig vara osedvanligt klumpigt tryckta. Hela partiet sändes åter, förutom en tröja som skamset hänger i H-DCS museum.
halmstad 1996
Klicka för större bild
Inte sedan slutet av 70-talet hade H-DCS förlagt två Nationella träffar på samma plats under två år i rad, då ju som bekant Bankeryd var platsen för en repris. Nu hände detta i alla fall en gång till. En herre vid namn Leif Jönsson presenterade sig själv genom att vilja ha träffen 1996. Distriktsombud för det sagda distriktet C var vid denna tid Tommy Eliasson från Göteborg, men han hade fullt förtroende för denna Halmstadsbo, som ville ha träffen förlagd på Karlstorps camping invid Tylösand.
Då vädret var utan anmärkningar 1996, och ingen annan var speciellt intresserad av att anordna det vid det här laget ganska stora evenemang som den Nationella träffen blivit, så var det bara för Jönsson att hugga i igen 1997. Leif hade vid det här laget dessutom tagit över posten som DO för distrikt C, så det var upp till bevis.
halmstad 1997
Klicka för större bild
1997 var ju det år som H-DCS passade på att anordna “det bästa Super Rallyt någonsin”, så det var med en viss baksmälla den Nationella träffen anordnades. Det otroligt vackra vädret bidrog i alla fall till att drygt 900 personer skrev in sig på festen.
En innovation som Halmstadsgänget kommit med, var att samla in pengar till välgörande ändamål. Genom att släppa in allmänheten på lördagseftermiddagen till en ringa entréavgift, samlades en ganska stor summa pengar in, som oavkortat gick till forskning om barndiabetes.
Dessutom lät Ulf Jensen på Årsmötet meddela att från nu och resten av träffen kostar en stor stark 10:- riksdaler, för att fira det framgångsrika Super Rallyt. Detta mottogs med stor glädje utav alla utom Anders Stein, som på vägen till träffen fyndat massor av folköl för 9.90:- styck. “Sotarn” Andersen hjälpte honom dock att lätta på packningen. Vilket gav till följd att Stein på söndagen fick skulden för att Sotarn inte kom iväg så tidigt som planerat.
En form av dynasti inrättades 1997. Nils Arabäck segrade i slowracet. Han, visade det sig, hade inte segrat för sista gången.
skräddartorp 1998
Klicka för större bild
Den 28:onde Nationella träffen kom att avhållas i Skräddartorp, som ligger mitt i en triangel mellan Kopparberg, Malingsbo och Ludvika.
En era av styrelsefolk avgick på årsmötet, då Ulf Jensen och hans sekreterare Anette Karlsson steg av och Pelle Hansson blev ny president. Anette efterträddes av det gamla distriktsombudet från H, Anders “Affe”Asplund.
Uppladdningen av träffen stördes under flera månader, då nitiska tjänstemän vid Smedjebackens kommun inte kunde komma överens om H-DCS var ett slutet sällskap eller inte. Efter diverse besvärsskrivelser var utskänkningstillståndet till slut i hamn, och träffen kunde avhållas på sedvanligt maner. I efterhand bad kommunalfullmäktiges ordförande om ursäkt, och pratade i slingrande termer om “kärringstyre”.
835 inskrivna “bikers” från hela Sverige kom till Skräddartorp.
Segrare i slowracet blev Janne Söderberg från Eskilstuna. Vid denna Nationella träff avhölls även fastrace, en för H-DCS udda tävlingsform som vanns av Tommy Källgren, Nässjö. Uppfinnarjocken Thomas Kjellström hade experimenterat fram en tävlingsform som hette “hon tar den i munnen”. Kennet Karlsson och Birgitta Hedén vann denna ädla kamp, trots en av vår tids största fuskförsök, där Jerry Wiman och “Stava” Hedman använde sidovagn helt öppet och utan att skämmas för ätandet av korven.
Som kuriosa kan nämnas att en mindre by i Tanzania lyckligt kunde ikläda sig varsin träff T-shirt från Skräddartorp i efterhand. Designen gjord av Thomas Sagergrimm kunde kanske ha varit lite mer lyckad.
enköping 1999
Klicka för större bild
Som “Moffa Jinko”, Do i distrikt A uttryckte det, det blev världsrekord i värme och sol, när nationella 1999 avhölls på Strul MCC:s motorgård i Enköping. Måhända för sista gången arrangerades det en Nationell träff på en motorgård. Det har helt enkelt blivit för trångt, och då knappt 764 deltagare rymdes, då är det nog tyvärr så att klubbarnas och motorgårdarnas tid är förbi.
Den sardinteknik som var ett måste på Struls gård kan nog medlemmarna i H-DCS stå ut med någon enstaka gång, men både brandfara samt risken med fallande hojar och folk gör nämnda fester lite vanskliga.
Bosse “Bus” Andersson, Niklas Lindström samt familjen Nilsson från Skåne steg av styrelsen denna gång, och en del nya och gamla ansikten syntes bli invalda i styrelsen. Jinko, Jan Persson, Hans Granlöf, Gittan samt Jan Lindgren blev året nya skörd.
Lördagen var utflyktsdag, men maken till dålig rekognosering har sällan setts. I stort sett hela Uppland besöktes under dagen, men platsen som egentligen var målet, är det ingen än i dag som vet om den passerades.
Tur då att det blev fina tävlingar på eftermiddagen, skötta professionellt av det strävsamma paret från MC-Konsult, Thomas och Lotta.
Vinnare i Slowracet blev Nils Arabäck. Träffens starkaste man blev Ulf Svansson, och starkaste tjej blev Ursula från Uppsala.
Måhända träffens centrala läge gjorde att så många kända ansikten syntes i vimlet. Conny Nordquist är väl alltid på Nationella, men i vimlet syntes också sådana “gamlingar” som Mike Liljendahl, Bo Arabäck samt Krister Krüger, stå och skaka på huvudet åt nymodigheterna.
halmstad 2000
Klicka för större bild
Klubben fyller 30 år, och återigen är det dags att besöka Halmstads pärlor. Leif Jönsson skulle återigen genomföra en Nationell träff, eller Internationell, som det efter idogt tjatande från sekreteraren, Anders Asplunds sida skulle få återgå till att heta.
Inte mindre är 1700 personer kom att besöka Karlstorps camping under en helg där vädret aldrig riktigt vill ge med sig. En dimma med därtill tjurig fuktighet gjorde att deltagarna hade svårt att riktigt trivas med tältlivet. Underhållningen däremot var det inget fel på, utan ett sällan skådat artistuppbåd höll igång såväl fredag kväll, som lördag.
Eftersom det var jubileum, skulle lite extrapriser delas ut. Resebyrån Ask Mr. Nilsson skänkte en amerikaresa, som vanns av Irena från Hörby. Resebyrån hade i samband med denna träff inlett ett samarbete med H-DCS inför det stundande 100-årsjubileet som fabriken skulle ha 2003.
Lite siffror från träffen. Det gick åt 6120 liter öl, 82,6 liter vodka samt 25, 2 liter whiskey. Eftersom dessa siffror är de enda som redovisats var de deltagande uppenbarligen inte så hungriga.
Som vanligt i Halmstad var det allmänhetens vandring under lördags-eftermiddagen. Många tycker att det är som att släppa in folk för att titta på aporna, men om det nu ger som i detta fallet 20000 kronor till barn-avdelningen på Halmstads sjukhus, så må det vara hänt.
Som kuriosa kan nämnas att Tommy Eliasson inte skadade sig på denna Internationella träff. Uppenbarligen en bedrift han sällan klarat av enligt träffgeneralen Jönsson.
